En tjej på jobbet som är betydligt kraftigare än mig avskyr att gå själv mellan kunderna när det är mörkt ute. Hon tar bussen, ringer kompisar att prata med i telefon eller ber om skjuts av kollegorna med körkort.

Själv är jag inte rädd för mörker. Många jag känner tycker inte om att vara ute och gå ensamma på kvällen. Jag tycker att det är jättemysigt med mörka gator där det är tomt, eller lite med på folk. Men liksom resten av befolkningen vet jag att man inte borde gå själv utomhus när det är sent och tomt på gatorna, särskilt inte som tjej.

Det gör mig så ledsen, nästan lite trotsig. Varför ska inte jag kunna vara ute och jogga i skogen på kvällen? eller promenera under gatlyktorna? Rädslan som så många känner finns inte där hos mig, jag är orädd. Tills någon bevisar motsatsen.

82731

En gång blev jag fintad av en svartklädd kille i luva med en systembolaget påse i handen när jag var ute och gick på Lidingö. Han såg sin chans att skrämma mig, och eftersom vi möttes började han hindra mig från att komma förbi. Jag var kvick på stegen och sprang åt sidan. Han skrattade och gick vidare. Hur kan man som kille utnyttja en sådan situation bara för att man kan? Så jävla respektlöst.

Rädsla eller ej, jag anpassar mig och tar in det jag läser och får höra. Så jag undviker att vistas ensam utomhus när det är mörkt. Fast jag njuter de gånger jag är tvungen att var ute på kvällen själv. Men jag hatar att människor som utsatt andra för hemskheter har sådan makt över oss andra.

Likes

Comments

Att kämpa emot halsont, feber eller andra starka symptom på sjukdom är just vad det låter som, att kämpa emot. Det är inte att kämpa för någonting, du är inte det minsta lilla "stark" som tvingar din sårade kropp att bryta ner sig själv och ta ännu mer skada, med risken att få hjärtmuskelinflammation och andra hemska komplikationer.

Visst är det inte alla som skulle orka med att genomföra ett träningspass när kroppen och psyket slår varningsklockor, stor eloge till dig som trots feber och svidande halsbränna lyckas flåsa dig igenom ett träningspass. Nu har du torterat din kropp och förlängt återhämtningsprocessen ännu mer + att du drar ut på sjukdomstiden. Tur att du inte dog på loppet. För visst är det viktigare att få de där endorfinerna, kunna dela med dig av passet på Instagram eller undvika ångesten? Även om din fysik försämrades eftersom du tränade sjuk. 

När du är sjuk eller ordentligt förkyld kan du inte prestera på samma nivå som vanligt med samma känsla av ansträngning. Du kan alltså inte förbättra dina kapaciteter eftersom kroppen varken orkar med att maxa eller återhämta på samma sätt med ett virus i kroppen. Din kropp tycker att det är viktigare att du får vara frisk än att du bygger muskler. Därför prioriterar kroppen att kämpa emot viruset framför att reparera de nedbrutna musklerna. För kroppen är smart, anledningen till att det är så motigt och jobbigt att träna vid sjukdom är för att du inte ska träna. Hur ska du dessutom lyckas få ut något av träningen när kroppen arbetar för fullt med att bekämpa bakterier? Då måste kroppen göra två saker samtidigt, båda med försämrade resultat.

Tänk dig att du kollar ett jätteintressant program på TV och pluggar ett skittråkigt skolämne samtidigt. Vart tror du det främsta fokuset hamnar? För även om du vill fokusera på träningen och inte någon brännande hals eller oönskad andfåddhet undertiden du tränar som sjuk så är det just det din kropp gör. Den vill lägga minsta lilla energi på onödig ansträngning som träning och största möjliga energi på att göra sig kvitt sjukdomen. Du orkar sämre, presterar sämre, återhämtar sämre och utvecklas sämre. Men visst, du kanske får mental tillfredsställelse och bekräftelse efteråt. För grattis, du har plågat din kropp och kan nu skryta om din självdestruktivitet med en liten endorfinkick på sociala medier.

Din styrka och kondition kommer inte kunna bli bättre på ett snabbare sätt än att du blir frisk. Träning när man är sjuk ger endast negativa träningsresultat och drar ut på tiden du är sjuk. Vill du bli frisk så snabbt som möjligt? Lyssna på kroppen och glöm inte bort att äta ordentligt.

En massa kärlek, ta hand om er. Kram <3

Likes

Comments

Varför ska människor hela tiden hata på mobbare? Skriva att de är svin, ser äckligt fula ut, är hemska människor som själva borde gå och dö. Det är ju exakt samma skit man kastar tillbaka!

Att mobba en mobbare är också att mobbas. Å det jag gör nu är inte att mobba er som mobbar mobbarna, utan jag vill att man ska reflektera över hur man hanterar människor som skriver eller beter sig elakt. Om jag ska vara ärlig så är det fler som mobbar och hotar mobbarna än det är klassiska "mobbare". Men alla är ju faktiskt "mobbare" som håller på sådär.

Visst att man ifrågasätter mobbare, uttrycker att deras handling är riktigt elak och idiotisk. Men gå snälla inte på människan med personangrepp :/ Det är aldrig en helt igenom ond person som mobbas.

Min vän skrev en gång hat på en känd persons youtube. Min kompis som är något av det bästa jag vet. Men "bara" för att hon skrev elakt så tänker inte jag hata på henne tillbaka eller be henne gå och dö? Däremot frågade jag henne varför, och försökte få henne att själv tänka sig in i en situation där hon fick uppleva sitt hat mot sig själv. 

Jag tycker att man kan hata på en främmande människas handlingar, men aldrig på hela personen. Tycker inte att någon är värd att få samma skit tillbaka oavsett vad personen gör mot andra. Det en sådan människa behöver enligt mig är att få hjälp att tänka och reflektera över sina handlingar på ett sätt där man visar respekt mot andra. 

Likes

Comments

Jag är en såndär jobbig liten jävel som inte tycker att snack om pengar är någon stor deal. Själv har jag inga problem att prata om lön, sparande eller summan pengar jag har. Får jag så frågar jag gärna andra om deras ekonomi.

Inte för att jag sätter något värde i det utan för att jag är allmänt nyfiken. Någonstans förstår jag inte hur människor kan prata om vilken jobbposition dem har och vad de fick och får för resultat på olika prövningar, men inte klarar av att snacka pengar. Borde det inte vara jobbigare att prata om sina resultat eller arbetsposition, snarare än vilken summa pengar man tjänar?


Likes

Comments

Jag tror att de allra flesta någon gång tagit en godisbit ur plockdisken vid lösgodiset. Det "brukade" jag också göra när jag var mindre. Men jag är inte säker på om man brukade äta av godiset som ramlat ut på golvet?

Likes

Comments

Har ni inte sett den här så kan ni ta er en titt på klippet. Ni kommer höra samma ljud men tycka att det låter olika beroende på vilken bild av mannen ni talar som syns. Säger han "ba" eller "fa"?

spola fram till 0:33 om ni vill skippa introt ^^

Likes

Comments

Du skulle kunna ändra på ditt liv just nu, i denna sekund. Lämna ditt hem och aldrig komma tillbaka, ringa chefen och säga upp dig, boka din livs resa, ringa den du älskat i hemlighet och tillkänna ge dina känslor, skicka iväg mailet du aldrig vågat skicka eller bli vegetarian, handla ekologiskt, källsortera, träna.

Vad är det som hindrar dig? Varför låta rädslan för tänkbara konsekvenser övervinna längtan efter någonting som skulle kunna göra dig lycklig? Du kan omöjligtvis veta om du aldrig testat. Vill du hellre tro att det finns en drömvärld du aldrig besökt, än att chansa och ta reda på om den faktiskt existerar?

Likes

Comments